Skärmflygning krävde all tid på helger, men skitkul!
Klicka på bilderna för större bild
8 bilder
Jag har alltid gillat att flyga, och denna formen är absolut det mest spännande sättet, men det finns en hake, åtminstone för mig. Denna sporten passar bäst för våghalsar utan familj, inte för oss med familj. Det är inte som att ta motorcykeln för en tur, såvida man inte bor i fjällen. Höga berg i Göteborgstrakten är svåra att hitta. Jag flög skärm i tre år innan jag kom på andra tankar och tog ett A-certifikat för sportflygplan i stället. Då kan man flyga utan att ha hjälp från kamrater. Med skärmflygsporten får man många goda vänner och fostras till sportmannaskap.
Grundskolningen gjordes under en vecka i skidbacken norr om Älvängen.
Sedan hade man muskelvärk i samtliga muskler. Vi fick även göra några flyg på Väggen i Sälen samt några i Branäs för att slutligen få Paragliding licens.
Klubbtävling på Vårgårda flygplats. Min tur att starta.
Kommer tillbaka för att landa på en markerad yta. Jag kom på 4:e plats så någon medalj blev det inte, men några mer rutinerade blev väl inte så glada av att bli slagen av en amatör "över 50".
Bogserstart. Bild 1: Klart för start. Bild 2: Start start start
Bogserstart. Bild 3: Rakt upp i luften. Bild 4: Landning
Skolning Vårgårda flygplats.
Digitalkameran var ej uppfunnen så det blev tyvärr lite tunt med bilder
Mitt första flygcertifikat: Paraglider Licence
